Hål samverkar i sprickbildning. En skicklig placering av hål kan hjälpa att uppnå de önskade rivningseffekter på kort tid och till låg kostnad. Mer information finns i Dynacem-databladet.
|
Vid spräckning av stenar skapar en central öppning tre eller fyra sprickor. Ju fler hål, desto fler repor och fler bitar som skapas.
För att hål kan uppstå och utöka måste elementet ha åtminstone en fri yta som inte är i kontakt med eventuella hinder och som en följd av DYNACEMs utbredning kan röra sig utan yttre motstånd. |
Alternativ för mängden av hål: Antalet hål väljs med hänsyn till storleken på stenen (hål ska inte placeras längre än 12 diametrar bort från kanten av stenen) och önskad storlek på bitar (möjligheter till lastning, transport eller användning av bitar på plats är viktiga). |
|||||
|
De bästa resultaten kan uppnås borrning av hål som är parallella med de fria ytorna. I detta fall förflyttar hela expansionskraften de delade fragmenten mot den fria ytan. Alternativ A: en sten är delvis begravd i marken och den enda fria ytan är den horisontella ytan på den exponerade delen. I det här fallet är horisontella hål det bästa valet (ofta omöjligt att borra). Sneda hål är också effektiva, medan vertikala hål är helt verkningslösa. Alternativ B: utgrävning av stenen på ena sidan skapar en fri sidoyta och tillåter de vertikala hålen att bli effektiva. Alternativ C: när hela stenen är utgrävd eller vilar på marken, är alla dess ytor fria och alla hålriktningar kommer att vara effektiva. Håldjupet ska överstiga 50% av stenens diameter. Betongplattor och betonggolv begränsade med väggar eller omfattande lager av stenar har bara en horisontell fri yta och vertikala hål i dem är ineffektiva. Betongrivning inleds med sneda hål för att göra en bräsch som kommer att skapa nya fria ytor. Resterande området förstörs med sneda eller vertikala hål som är nu effektiva. Tjockleken på golvet/skiktet får inte vara mindre än 5 gånger håldiametern. |
Möjliga positioner och riktningar av effektiva hål vid ytterligare etapper av utgrävning av stenen och utvidgning av den fria ytan:
 Sneda hål skapar en bräsch i betongen eller stenen. Trycket av den lossade "kilen" uppåt (mot den horisontella fria ytan) skapar ytterligare två, sneda fria ytor:  1 - ytterligare vertikala hål tillämpade på tjocka element kommer att krossa den lossade "kilen" 2 - område för krossning med vertikala hål, som kommer att vara effektiva tack vare uppkomsten av en bräsch |
|||||
|
Linjär hålplacering kan, beroende på avståndet mellan dem, leda till att en enda eller flera sprickor bildas. De avgörande faktorerna är:
L - avstånd mellan hål, och k - avstånd mellan linjen av hål och den fria ytan. |
Alternativ för hålavstånd inom en rad:
|
|||||
|
Raster hålplacering i ett icke-förstärkt elementet orsakar förstörelse och krossning av hela elementets volym. Linjär hålplacering orsakar splittring av hela elementets volym i delar, som lämpar sig för lastning och vidare användning, eftersom de inte är spruckna. |
Alternativ för placering av hål:
|
|||||
| Tomma hål "stöter bort" sprickor. En rad med tomma hål markerar gränsen på krosszonen. |
Sprickor finns inte bortom tomma hål: |
|||||
| Stenspräckning - skärning av ett lager i den huvudsakliga stenen börjar med borrning av några mindre hål för att avlägsna tå och få en vanlig, vertikal, yta. I andra etappen borrar man hål parallella till den fria ytan som når några cm under den önskade skärningsnivån. Varje 5 till 15 timmar fyller man samtidigt två följande hålrader. |
Placering av hål vid skärning av stenen: 
Hålavstånd S i fyrkantigt rutnät (raster) bör aldrig överskrida håldjupet D.Dessutom, bör hålavstånd inte överstiga (för hård/mjuk sten):
|
|||||
| Brytning av blocksten (sandsten, granit, marmor) görs med rader med hål med ett avstånd på 10 diametrar. Trots det mindre antal borrade hål, är antalet skadade (spruckna) block betydligt mindre än när sprängämnen används. |
|
|||||
|
Fundament och balkar i armerad betong (och betong) kan rivas billigast och snabbast genom uppdelning i bitar. Vid betongrivning ska hålen placeras i en linje på så sätt att sprickor är vinkelrätta mot elementet. Armeringen inuti sprickor ska skäras eller brännas DYNACEM bryter ibland stängerna till en diameter på 10 mm.
När man arbetar med armerade betongväggar eller plattor, är det bäst att borra hål parallella med elementytan, belägna i mitten av tvärsnittet, bakom eller mellan armeringsskikten. |
Uppdelning av armerad betong i bitar med hjälp av linjär hålplacering. Om man sätter i hål stål eller trä lister som visar riktningen för sprickbildning, gör det att all expansionsenergi används för att bilda sprickor i en given riktning.
|
|||||
| För att krossa element i armerad betong i smådelar är det bäst att i det första steget endast göra en enkel rad av hål på ett avstånd av 4 diametrar från kanten av elementet. Den inre resistansen av ett betongblock gör att expansionstrycket krossar betong mellan hålen och elementytana och frigör armeringen. I det andra steget ska man krossa eller dela upp det återstående icke-armerat betongblocket. |
Etapper av armerad betong demolering:
|
|||||
| Skärning av betongpålare börjas med att göra den första cut-off sprickan (med hål borrade radiellt mot pålarens mitten) och frisläppandet av armeringen (med vertikala hål borrade bakom armeringen). I andra steget krossar man återstående betongrester. |
Tvärsnitt och vy ovaifrån på pålarens huvud: 1 - hål fyllda i steget 1 2 - hål fyllda efter borttagning av betong krossade i etapp 1 |
